Stockholm i mitt hjärta

Jag hade laddat för att skriva här och berätta om hur mycket jag har jobbat den här veckan. Hur mycket jag sett fram emot helgen. Att Harry Styles släppt sin första egna singel. Att min pappa fyllde år och att vi skulle fira honom. Jag räknade ner minuter till att jag skulle få gå hem. Men allt det känns otroligt onödigt och litet nu.

Vid 15.15-15.30 så kom en kollega och viskade lågt till mig att det har varit ett terrorattentat i Stockholm på Drottninggatan. Jag svalde och kände genast hur tung och skakad jag blev. Vi berättade till alla andra kollegor med låg röst för att inte oroa barnen. Jag smsade till mina föräldrar om de var okej och inte var i stockholm. De var säkra. Jag kollade genom facebook för att se vad som skrevs där.

Jag åkte till min pappa och firade honom med ett tungt hjärta. Jag grät till sändningarna från ekot för min medkänsla och sorg till alla de drabbade och deras nära och kära.

large

 

Det är ofattbart att det har hänt. Jag är inte förvånad. Men det är ofattbart. Fruktansvärt. Sjukt. Jag har tyckt det känns obehagligt vid alla de senaste terrordåden men speciellt det i Paris för då var jag i London, Nice för jag hade varit där två månader tidigare, och såklart det senaste i London. Men nu har en man kört över en gata de flesta av hela Svenska folket har gått på, det är helt galet.

Jag vill understryka att vi ska inte vara rädda. För då vinner hatet. Vi tar en dag i sorg, sen så reser vi på oss och står emot alla onda krafter. Vi visar gemenskap, solidaritet och kärlek.

Vi är Sverige <3